Fyllningar är något de flesta får minst en gång i livet. Karies, sprickor, slitage och ibland gamla fyllningar som gett upp, allt leder oss till samma beslut: vilket material ska vi välja? På ytan låter det enkelt, men det finns nyanser som spelar stor roll för både hållbarhet, estetik, kostnad och hur tanden mår på sikt. Som tandläkare i Mölndal möter vi på Svea Dental patienter i alla åldrar, med olika behov och förväntningar. Samma typ av hål kan kräva en annan lösning beroende på din tuggbild, salivmängd, bett, estetik och hur du sköter munhygienen. Här går vi igenom skillnaderna mellan komposit och amalgam utifrån verkliga situationer, inte enbart teori.
En kort historik och var vi står idag
Amalgam har använts i mer än 150 år och blev populärt tack vare sin styrka, formbarhet och långa livslängd. Materialet består av en blandning av metaller där kvicksilver binds kemiskt till silver, tenn och koppar. Komposit slog igenom på bred front under de senaste 30 till 40 åren. Det är en plastbaserad resin med glas- eller keramiska partiklar som förstärker materialet. Komposit kan färgmatchas till tanden, poleras slätt och limmas kemiskt till tandsubstansen.
I Sverige är amalgam inte förbjudet men används i praktiken väldigt sällan inom vuxentandvård. Skälen är flera: miljöskäl med krav på separering av kvicksilver, förändrade riktlinjer, patienters estetiska önskemål och att moderna kompositer utvecklats både i styrka och hantering. För särskilda fall kan amalgam förekomma i andra länder, men här i Mölndal arbetar vi i princip uteslutande med komposit och keramer. Samtidigt är det bra att förstå varför amalgam en gång var standard och vad man vinner och eventuellt förlorar med att välja komposit.
Hur de fäster till tanden
Fästmönstret påverkar hur mycket frisk tand vi måste ta bort och hur fyllningen håller över tid.
Komposit binds kemiskt till emalj och dentin via ett adhesivt system. Det betyder att vi kan vara mer minimalistiska. Vi rensar karies, formar hålet så skonsamt som möjligt och bygger upp strukturen lager för lager med ljushärdning. Kompositens bindning hjälper till att stabilisera kvarvarande tandsubstans, något som kan minska risken för sprickor i vissa fall. Adhesionen är dock känslig för fukt. Salivkontroll och en bra kofferdam gör skillnad, särskilt vid fyllningar långt bak i munnen eller hos patienter med riklig saliv.
Amalgam fäster inte kemiskt. Det hålls på plats främst genom mekanisk retentionsform, vilket ofta kräver att man borrar mer för att skapa underskär. Det låter tuffare än det är, men innebär i praktiken att mer frisk tandsubstans kan gå förlorad. När amalgam härdar frigörs lite korrosionsprodukter som kan minska mikroläckage, men det är inte samma sak som en kemisk bindning. Tekniken är mindre fuktkänslig, vilket gör att amalgam historiskt sett var pålitligt i svåråtkomliga situationer.
Hållbarhet i verkligheten
Frågan om livslängd dyker upp varje vecka. Många har hört att amalgam håller längre. I äldre jämförelser stämmer det ofta, särskilt för stora fyllningar i molarer. Amalgam klarar hårt tuggtryck och uppvisar mindre fraktur av själva fyllningen över mycket lång tid. Det betyder inte att tanden alltid mår bättre. Amalgam leder värme och kyla effektivt, vilket kan påverka vitaliteten i tanden, och sprickor i tandväggen förekommer. Men på en robust molar med djupa kuspar stod amalgam förr som ett stabilt val.
Moderna kompositer kommer närmare och närmare amalgam i hållbarhet, men verkligheten varierar. Komposit kan slitas snabbare hos personer som gnisslar tänder, har en kost med mycket surt eller har svårare att hålla rent. Den är också känsligare för tekniken vid lagning. Luftbubblor, felaktig härdning eller otillräcklig fuktkontroll kan leda till sekundärkaries vid fyllningskanten. Med rätt teknik, bra material och god egenvård ser vi däremot kompositfyllningar som ligger fint i 10 till 15 år, ibland längre. Mindre fyllningar kan bli ännu mer långlivade än så.
Ett nyktert sätt att se på saken: amalgam kunde vara förlåtande i svåra lägen, komposit kräver precision. En välgjord komposit på en välborstad tand står sig utmärkt. En stressad lagning på en svåråtkomlig yta, utan optimal fuktkontroll, kan behöva göras om tidigare. På Svea Dental pratar vi öppet om detta innan behandling, för att rätt förväntningar ska sättas.
Estetik och känsla
Komposit vinner på estetik. Vi kan färgmatcha i flera nyanser, imitera translucens, skapa naturliga kantskägg och polera till en yta som knappt går att skilja från emalj. För framtänder och synliga premolarer är komposit förstahandsvalet.
Amalgam syns. Den grå till silverfärgade ytan bryter av mot tanden. I sidopartier är det mindre problem för en del, men vi ser att många stör sig på metallglansen. Amalgam kan också missfärga tandens omgivande vävnad lätt blågrått över lång tid. För den som prioriterar diskreta reparationer känns komposit mer naturligt.
När det gäller känsla vid tuggning upplever de flesta ingen större skillnad. Vissa märker att komposit är något “varmare” och inte leder kyla lika mycket som amalgam, vilket kan ge mindre ilningar tidigt efter behandling. Andra känner ingen skillnad alls.
Biologi, allergier och känslighet
Komposit består av resin och fyllnadspartiklar. De vanligaste resinerna är baserade på metakrylater. En liten andel människor kan reagera på dessa monomerer, oftare hos klinikpersonal som hanterar ej härdade material än hos patienter med färdighärdade fyllningar. Trots det tar vi allergimisstankar på allvar. Vid kontaktkänslighet eller misstänkt reaktion kan vi välja specialkompositer, glasjonomer eller keramiska lösningar.
Amalgam innehåller kvicksilver bundet till andra metaller. Vid korrekt hantering är exponeringen för patienten låg, men miljöaspekten har vägt tungt i Sverige. För personer med kända metallallergier kan amalgam vara olämpligt. För dem är komposit ofta bättre. Vid borttagning av gamla amalgamfyllningar använder vi sug, vattenkylning och amalgamavskiljare för att minimera ångor och partiklar, både för patientens och miljöns skull.
Postoperativ känslighet är en annan fråga. Efter en större komposit kan man uppleva ilningar för kyla under några dagar till veckor. Det beror ofta på att den adhesiva processen ogillas av pulpan eller på att fyllningen byggt in lite spänning. Rätt teknik minskar risken: vi bygger i små skikt, härdar i sekvenser, använder en mjukstart på lampan och undviker att belysa för nära direkt. Amalgam ger sällan samma typ av initial känslighet, men kan ge reaktioner på temperatur över en längre period, särskilt om fyllningen är stor.
Hållbarhetsfrågan ur miljö- och systemperspektiv
Miljöfrågan väger tungt. Amalgam kräver särskilda avskiljare för att inte få kvicksilver ut i vattendrag. Svensk tandvård följer strikta rutiner. Även komposit har en miljöprofil att beakta, men inte samma metallrelaterade problematik. Resinbaserade material kan släppa mikropartiklar vid slipning och polering, något vi minimerar med effektiv sug och dammsugning på kliniken. Valet av material handlar därför inte enbart om fyllningens livslängd i munnen, utan även om hur den påverkar omgivningen.
När vi på Svea Dental i Mölndal rekommenderar komposit
De flesta fall i vår vardag hamnar här. Mindre till medelstora hål i sidotänder, estetiska reparationer i fronten, ersättning av gamla fyllningar med frakturer i kanten, små spricklinjer som behöver stabiliseras. Kompositens styrka ligger i kombinationen av adhesiv bindning, estetik och möjligheten att reparera materialet i framtiden utan att behöva borra bort allt från början.
Ett exempel vi ser ofta: en patient med en gammal amalgam i en första molar, där en kusp spruckit av efter många års tjänst. Vi tar bort amalgamet, bedömer kvarvarande väggar och bygger upp tanden med komposit i flera skikt, ibland förstärkta med fiberstift om en stor del av kuspen saknas. I vissa fall rekommenderar vi en onlay i keramik eller komposit som täcker kusparna. Ofta räcker en direkt komposit om omfattningen är måttlig och bettet inte är extremt belastande.
Ett annat exempel: unga patienter med initial karies i fissurer. Vi rensar sparsamt, etsar försiktigt och försluter med en tunn, flytande komposit. Målet är att bevara så mycket frisk tandsubstans som möjligt och skapa en slät yta som är lättare att hålla ren.
När amalgam historiskt sett var rimligt, och hur vi löser det idag
Amalgam briljerade i lägen med svår fuktkontroll, stora kaviteter https://canvas.instructure.com/eportfolios/4051137/home/utvardera-digitala-moten-mat-varde-inte-bara-narvaro i molarernas tuggytor och hos patienter med hög kariesaktivitet där man behövde robusta, snabba lagningar. Idag når vi samma robusthet med ett paket av åtgärder: kofferdam som standard, matrissystem som sluter tätt, moderna adhesiver, bulkfyllnadskompositer som härdar djupt utan krympspänning i samma grad, samt ljuskällor med kontrollerad intensitet. I riktigt stora defekter tar vi ofta steget till indirekta lösningar som keramiska onlays eller kronor, vilket fördelar kraften bättre över tid.
Det finns sällsynta scenarier där amalgam fortfarande kan nämnas i litteraturen, till exempel där fuktkontroll är mycket svår och patienten inte kan behandlas i flera steg. I svensk rutin vårdplanerar vi hellre på ett sätt som möjliggör god kontroll, eller väljer temporära material tills förhållandena är optimala för komposit eller keramik. Det blir mer förutsägbart och snällare mot tanden.
Kostnad, försäkring och totalkalkyl
Direkta kompositer är kostnadseffektiva i mindre och medelstora omfattningar. De kan göras vid ett besök och kräver inga labbkostnader. En större komposit i en molar kan närma sig kostnaden för en onlay, men då diskuterar vi alltid livslängd och risk. Om mer än hälften av tuggytan är förlorad, eller om sprickbildningen i tanden är påtaglig, brukar en onlay vara en bättre investering på sikt, även om den initialt kostar mer. Den fördelar tryck, låser in sprickbenägna väggar och kan minska risken för akuta frakturer.
Tar man med tid, risk för ombehandling och patientens prioriteringar landar man ofta i att en välgjord komposit är ekonomiskt klokt så länge defekten inte är för stor. I Mölndal märker vi att många vill se en prisbild innan de bestämmer sig mellan större komposit och onlay. Vi gör då en riskprofil baserat på bett, bruxism, salivflöde, kostvanor och hur stor del av tandens väggar som saknas.
Teknikdetaljer som gör skillnad
Många tror att materialvalet avgör allt. Det är en viktig del, men detaljerna i genomförandet påverkar resultatet minst lika mycket.
- Kofferdam och torrt arbetsfält ger bättre bindning för komposit. Vid känsliga lägen kan vi komplettera med teflonfloss, slemhinneskydd och sugsystem för att hålla rent. Rätt ets- och primerprotokoll. Emalj och dentin behöver olika tider och kemier. Vi skyddar pulpan med lämpligt basmaterial om dentinet är tunt. Lagring och skiktning. Tjocka skikt härdar sämre i djupet och ökar krympspänning. Vi bygger upp anatomiskt direkt för att inte behöva slipa bort onödigt mycket. Ljushärdning. Tillräcklig tid, rätt avstånd och vinkling. En äldre lampa eller smutsigt linsglas kan göra stor skillnad utan att man märker det. Polering och konturering. En slät yta minskar plackretention och förbättrar långsiktig marginalintegritet.
I ett patientfall nyligen hade vi en andra premolar med sekundärkaries under en tjugo år gammal komposit. Efter att ha lyft bort fyllningen och rensat karies var dentinet nära pulpan. Vi la ett tunnt skydd, etsade försiktigt, använde en universell adhesiv i två lager, och byggde upp i tre skikt med en kombination av flytande bas och kroppskomposit. Resultatet blev en tät kontaktpunkt och en yta som var lätt att rengöra. Utan kofferdam och på rutin hade risken för postoperativ känslighet varit större.
Risker att väga in, och hur vi hanterar dem
Sekundärkaries är den vanligaste orsaken till att fyllningar behöver göras om. Kompositfyllningar är inte per definition mer utsatta, men deras marginaler måste vara släta och väl polerade. Patientens egenvård spelar en central roll. Tandtråd runt fyllningar, särskilt i kontaktytor mellan tänderna, minskar risken för karies som startar i det dolda.
Sprickor i tanden kan ibland kopplas till stora gamla amalgam. Metallen förstärker inte tandväggen, så med tiden och tugglast kan väggen spricka. Komposit kan, rätt bunden, fungera som en förstärkning, men vid omfattande försvagning behövs ibland onlay. Vi byter hellre upp oss i tid än lappar och lagar samma stora komposit om och om igen.
Bruxism, nattligt gnissel eller press, är en egen riskfaktor. Komposit kan slitas eller fraktureras, särskilt på vassa kuspar. I sådana fall kombinerar vi fyllningsterapi med en bettskena. Det sparar både tänder och fyllningar.
Patientupplevelse på stolen
Kompositlagningar görs oftast på ett besök. Efter bedövning och avlägsnande av karies går vi igenom färgval om det är en synlig yta, sätter kofferdam och bygger fyllningen. Ljushärdningens blå sken är tydligt men ofarligt. När bedövningen släpper kan tanden kännas hög, särskilt om man är det minsta spänd under slipningen. Vi kontrollerar naturligtvis kontakter och ocklusion, men en lätt justering vid återbesöket är inte ovanligt.
Amalgam, där det fortfarande används, blandas i kapslar och packas direkt i kaviteten. Härdningen sker kemiskt. Patienten kan oftare tugga försiktigt samma dag, men full hårdhet tar timmar. Estetiken är som den är, ett metalliskt inlägg. Hos oss i Mölndal väljer de flesta komposit när de får alternativen framför sig.
Underhåll och hur du får fyllningen att hålla
Utöver noggrann tandborstning med fluortandkräm och daglig rengöring mellan tänderna finns några små saker som gör stor skillnad.
- Undvik att tugga hårda ting på fyllningen första dygnet, särskilt om den är stor. Det gäller främst komposit som fortfarande kan vara något känslig för mikrospänningar direkt efter. Använd tandtråd eller mellanrumsborstar runt fyllningen. Karies angriper gärna vid kanten där plack samlas. Om du ofta dricker syrliga drycker, skölj med vatten efteråt. Syror mjukar upp ytan tillfälligt och kan öka slitage över tid. Berätta om du gnisslar tänder. En bettskena kan förlänga livslängden flera år. Kom på regelbundna kontroller. Små läckage och begynnande sekundärkaries syns på röntgen och kan åtgärdas innan det blir stort.
Vanliga frågor i stolen
Många undrar om komposit krymper och skapar glipor. Ja, materialet krymper något vid härdning, men moderna kompositer och rätt teknik med skiktning och kontrollerad ljushärdning minimerar effekten. Vi använder också matrissystem som formar en tät kontaktpunkt mot granntanden.
En annan fråga gäller hållfasthet vid stora fyllningar. Komposit klarar mycket, men vid mycket omfattande defekter rekommenderar vi onlay. Det är inte en fråga om att “sälja något dyrare”, utan att bevara tandens strukturella integritet. Att bygga stort i komposit kan vara billigare för stunden men dyrare om tanden spricker efter några år.
När det gäller gamla amalgam som ser trista ut men inte har karies, tar vi inte bort dem per automatik. Varje byte innebär en ny intervention och kostar lite tandsubstans. Om amalgamet är tätt, tanden är symptomfri och estetiken inte stör patienten, kan det vara klokt att låta det sitta. Vill man byta av estetiska skäl, planerar vi borttagningen skonsamt med bra sug och skydd.
Hur vi resonerar i praktiken på Svea Dental
Det finns ingen universallösning. Vår process börjar med en diagnostik som inte stannar vid röntgenbilder. Vi tittar på salivflöde, placknivå, syraexponering från kost, bettmönster och hur många restaureringar tanden har sedan tidigare. Därefter väljer vi det minst invasiva alternativet som uppfyller kraven på funktion, estetik och hållbarhet.
I Mölndal har vi många patienter som pendlar, småbarnsföräldrar som vill få mycket gjort på ett besök och äldre med omfattande tidigare lagningar. Flexibilitet i planeringen är viktigt. Ibland gör vi en provisorisk lösning i glasjonomer för att lugna ner en irriterad pulpa, sedan kommer man tillbaka för en permanent komposit när vävnaden mår bättre. I andra fall tar vi avtryck för en onlay direkt, eftersom erfarenheten säger att en stor komposit annars riskerar att bli en kortvarig mellanlandning.
Det låter kanske som om komposit alltid är valet, och i dagens svenska tandvård stämmer det oftast. Men att förstå varför amalgam en gång var standard hjälper oss att inte underskatta praktikens villkor: fukt, bettets krafter, tidspress och mänskliga faktorn. Det påminner oss om att teknikdisciplin och noggrannhet är viktigare än märket på sprutan.
Ett par konkreta jämförelser
- Estetik: Komposit kan göras osynlig. Amalgam syns alltid. För synliga ytor vinner komposit. Minimalinvasivitet: Komposit kräver mindre borttagning av frisk tand. Amalgam behöver mekanisk retention. Fuktkänslighet: Komposit kräver torrt fält och noggrann teknik. Amalgam är mer förlåtande i fuktiga lägen. Hållbarhet i stora kaviteter: Amalgam hade traditionellt en fördel. Idag tar keramik/komposit-onlays över den rollen. Miljö: Komposit har fördel jämfört med amalgam vad gäller kvicksilverhantering.
När bör du be om en second opinion eller ställa följdfrågor
Om du får höra att en mycket stor lagning ska göras i komposit i en tand där fler än två väggar saknas, fråga om en indirekt lösning kan vara klokare på sikt. Har du återkommande karies runt samma fyllning, efterfråga en genomgång av kost, fluorvanor och rengöringsteknik. Upplever du isningar som inte går över efter 4 till 6 veckor, hör av dig. Ofta räcker en liten ocklusionsjustering eller en kompletterande ytförsegling för att lugna ner tanden.
Ibland vill patienter i Mölndal veta om de kan dela upp behandlingen ekonomiskt. En plan i steg, där de mest kritiska tänderna prioriteras, fungerar väl. Vi är öppna med vad som brådskar och vad som kan vänta en eller två månader.
Sammanfattande råd från stolen hos en tandläkare i Mölndal
För de flesta vuxna i Sverige är komposit förstahandsvalet vid fyllningar, tack vare estetik, minimalinvasivitet och möjlighet till reparationer. Amalgam har historiska förtjänster och förklarar varför vissa gamla fyllningar suttit orubbligt i decennier, men dagens kliniska vardag och miljökrav gör att vi sällan överväger det. I större defekter bör man inte frestas att trycka gränsen för vad en direkt komposit ska bära. En onlay eller krona som låser in strukturen kan spara både besvär och kostnader på sikt.
Det viktigaste är att anpassa materialet till personen som ska bära det. Ditt bett, din saliv, dina vanor och vad du tycker är vackert styr valet. På Svea Dental i Mölndal lägger vi mycket fokus på samtalet före behandlingen. Det är där hållbarheten börjar, långt innan lampan lyser och instrumenten klirrar.
Om du funderar på att byta ut gamla fyllningar, eller om du precis fått veta att du behöver en ny, är du välkommen att fråga oss om för- och nackdelar för just din tand. Rätt material i rätt läge, skonsam teknik och bra egenvård, den kombinationen gör skillnaden mellan en lagning som bara fyller ett hål och en lagning som verkligen håller.
Hagåkersgatan 2, 431 41 Mölndal Telefon: 031-16 60 10 Mail: [email protected]