Cancerbehandling räddar liv, men den lämnar ofta spår i munnen som kräver omtanke, planering och långsiktig uppföljning. För många patienter börjar en ny fas när cytostatika, strålning eller immunterapi är avslutad. Munnen förändras, ibland subtilt, ibland dramatiskt. Saliven minskar, slemhinnan blir skör, tänderna får fler kariesskador och implantat kan plötsligt kännas som ett riskprojekt. I Mölndal möter vi på Svea Dental patienter i alla dessa lägen, från första konsultation inför onkologisk behandling till åratal efteråt. Erfarenheten är tydlig: den som får rätt stöd i rätt tid klarar både vardagen och de långsiktiga riskerna bättre.
Vad händer i munnen vid cancerbehandling?
Olika terapier påverkar munhålan på skilda sätt, men några mönster återkommer. Cytostatika stör celler som delar sig snabbt, därför blir munslemhinnan sårbar. Det kan leda till mucosit, smärtsamma sår som gör det svårt att äta och tala. Benmärgspåverkan sänker immunförsvaret, så även en vanlig tandköttsinflammation kan trappa upp till allvarliga infektioner. När blodvärdena svajar ökar också risken för blödning, vilket påverkar planeringen av invasiva ingrepp.
Strålbehandling mot huvud och hals ger en annan profil. Salivkörtlarna tar ofta stryk, särskilt om dosen överstiger ungefär 26 Gy mot körtelvävnad. Resultatet blir hyposalivation, muntorrhet, förändrad smak och ett segt saliv som inte gör sitt jobb. Saliven är inte bara fukt, den buffrar syror, tvättar rent och förser emaljen med mineraler. När den försvagas stiger risken för karies dramatiskt, ibland inom månader. Strålning kan också skada käkbenets blodförsörjning, vilket gör att extraktioner långt senare kan trigga osteoradionekros, ett svårbehandlat tillstånd där benet inte läker normalt.
Immunterapi och målriktade läkemedel ger andra mönster. Biverkningarna i munnen kan vara mer oförutsägbara, men inflammation i slemhinnan, brännande känsla och sår förekommer. Dessutom finns läkemedel mot skelettmetastaser, till exempel bisfosfonater och denosumab, som kan öka risken för läkemedelsrelaterad käkbensnekros. Den risken påverkar hur och när man drar ut tänder eller sätter implantat.
Poängen är enkel: tandvård efter cancer kräver kartläggning av onkologiska behandlingar, doser, tidslinjer och läkemedel. Generaliseringar räcker inte, varje patient behöver en plan.
Förberedelse före cancerbehandling
När vi får remiss i god tid före start kan vi göra störst nytta. Målet är att minska komplikationer under behandlingen och efteråt. En genomgång börjar med klinisk undersökning, röntgen, riskbedömning och en pratstund om vardagen. Vi vill förstå hur patienten äter, borstar och vilka hjälpmedel som fungerar. Redan här får vi ofta signaler om vad som kommer att bli svårt när aptiten sviktar och munnen svider.
Tänder med tveksam prognos diskuterar vi öppet. Om patienten ska strålbehandlas mot käkarna väger vi in dosplanen och koordinaterna. Ibland behöver en molar som redan har frakturer och djupa fyllningar avlägsnas i förväg för att undvika extraktioner i ett strålat fält senare. Ett par veckor av läkning före onkologisk start kan vara avgörande. Det handlar inte om att dra ut allt som ser tråkigt ut, utan att göra informerade val. Ett välrotfyllt, symptomfritt tandpar kan få stanna, medan en kroniskt inflammerad tand med spricka bör tas bort.
Profylax är nästa byggsten. Fluor i hög dos, gärna 5 000 ppm i tandkräm en till två gånger dagligen, och individuella skenor för hemfluoridering för de som riskerar muntorrhet. Vi går igenom enklare koststrategier, hur man väljer mellanmål som inte matar kariesbakterier med socker hela dagen och hur man får i sig energi utan att syrabada emaljen. Även små justeringar gör skillnad. Socker i kaffe fem gånger om dagen blir en kraftfull kariesmotor när saliven försvagas.
Vi tar också fram en kontaktväg för akuta besvär under behandlingen. I praktiken betyder det snabbare tider, tydliga instruktioner om när man ska höra av sig och hur blodvärden påverkar procedurer. När neutrofilerna är låga undviker vi icke akuta ingrepp. Vid trombocytopeni planerar vi hemostas noggrant. De här detaljerna ger trygghet när allt annat rusar.
Vardagen under behandling: att klara munnen dag för dag
När immunförsvaret och slemhinnan är som mest påverkade gäller det att anpassa hygien och intag. Vissa dagar duger en extra mjuk tandborste och en kort, skonsam rutin. Fluorskölj, en ärtstor klick högfluortandkräm och en vattenbaserad saliversättning kan vara realistiskt när smärtan är hög. Andra dagar orkar man mer. Poängen är att hålla igång små vanor som bromsar karies och svampöverväxt.
Smärtlindring i munnen kan kräva flera lager. Geler med lokalbedövning hjälper inför måltid så att man får i sig kalorier. Vid https://sveadental.se/boka/ svampinfektion, ofta candida, använder vi svampmedel under en begränsad period, men vi tittar också på proteser, munskydd och inhalationssteroider som kan gömma sporer. Mucosit behandlas symtomatiskt, och det som hjälper varierar. Någon klarar saltvattensköljningar, en annan behöver receptbelagda lösningar.
För patienter som strålats mot spottkörtlar blir vätskehantering och salivstimulans påtagligt viktiga. Sockerfria sugtabletter med xylitol, pilokarpin för utvalda, och hjälpmedel för nattetid när muntorrheten är värst. Vi uppmuntrar också till att dricka vatten strategiskt, inte bara mer, utan oftare i små mängder. Det låter banalt, men att ha ett glas vatten på nattduksbordet minskar nattlig smärta och beläggningar.
När aptiten sviktar är det lätt att lutningen blir mot juice, glass och syrliga drycker som är lättare att få ner. Här väger vi ord. Ingen ska skämmas för att välja det som går, särskilt vid viktnedgång. Men vi försöker lägga skyddsräcken: drick söta drycker till måltid i stället för att smådricka, skölj med vatten eller fluorskölj efteråt, och använd sugrör för att styra förbi tänderna. Med dem som bär protes justerar vi passformen, för på en sårig slemhinna kan minsta skav bli ett öppet sår.
Efteråt: när vardagen ska hitta sin form
När onkologin kliver tillbaka börjar det långsamma arbetet med att hitta en ny balans. En del får saliven tillbaka inom månader, andra inte alls. Smaken kan vara förändrad. Tuggmusklerna kan kännas stela efter strålning, trismus begränsar gapet och gör tandborstning och röntgen knepigt. Vi tar det steg för steg. En enkel övningsrutin med gapträning och mjuk stretching kan på sikt ge millimeter som gör skillnad. Vi visar hur man rengör effektivt när gapet är litet, med kortare borsthuvuden och mellanrumsborstar med böjd hals.
Kariesrisk bedömer vi inte en gång, utan vid varje kontroll. Om fluorskenor fungerar och patienten använder dem fyra till fem kvällar i veckan brukar vi se att nya angrepp bromsas. Hos vissa lägger vi till remineraliserande krämer med kalciumfosfat. När vi fyller tänder väljer vi material med tät kantanslutning och god hållbarhet. För ofta förekommer cervikala angrepp, precis vid tandköttskanten där borstningen är svår och salivens skydd som svagast. Små fyllningar i rätt tid sparar större jobb senare.
Protetik kräver eftertanke. Implantat i ett område som fått hög stråldos är förenat med ökad risk för dålig läkning och nekros. Vi tittar på doskartor om de finns, tar dialog med sjukhustandvård och onkolog, och föreslår alternativa lösningar om risken är hög. En välgjord avtagbar partialprotes kan vara mer förlåtande än ett implantat i ett strålat område. För den som medicinerar med bisfosfonater eller denosumab för skelettskydd planerar vi alla kirurgiska ingrepp med strikt indikation, och alltid i samråd med behandlande läkare.
Parodontit, tandlossning, är en annan bit av pusslet. Immunologiska förändringar, muntorrhet och förändrade vanor kan accelerera sjukdomen. Repetition av rengöringsteknik, ytliga depurationer i början och därefter underhåll var tre till fyra månader är en rimlig start för många. Vår erfarenhet är att små justeringar i hemvården, som en mellanrumsborste i rätt storlek, ofta är viktigare än en extra timme klinisk rengöring.
Smak, aptit och att orka med tuggandet
Smakförändringar efter strålning eller cytostatika påverkar mer än humöret. Om all mat smakar metall eller bittert blir det svårare att hålla fast vid bra vanor. I de lägena provar vi tillsammans. Ett knep är att lyfta fram umami och konsistens snarare än sötma och syra. Äggröra med riven ost, buljongbaserade soppor, lax med mild sås. Mjuk mat som inte kräver hård tuggning minskar belastningen på såriga slemhinnor. Kolsyrat vatten kan fungera för vissa, irritera för andra. Vi testar och justerar.
När aptiten sviktar blir små, energitäta portioner räddningen. Från ett tandhälsoperspektiv är det frekvensen snarare än mängden som spelar roll för karies. Om patienten behöver nio små intag per dag jobbar vi runt det. Fluor före läggdags, vatten efter varje intag, och gärna mejeriprodukter som avslut, eftersom mjölkproteiner och kalcium kan buffra syror. Det blir aldrig perfekt, men det blir tillräckligt bra för att bromsa skadan.
Smärta och slemhinna: när varje tugga känns
Många beskriver en brännande, rå känsla som inte riktigt släpper. Den kan vara neuropatisk, inflammatorisk eller en följd av muntorrhet. Vi börjar på basnivå: mjuk borste, alkoholfria munskölj, undvika mycket kryddstark eller syrlig mat. Vid behov provar vi lokalbedövande geler före måltid. Vid långdragna besvär utreder vi för candidos och behandlar om fynden stöder det. Vissa mediciner, som antidepressiva eller antikolinergika, förstärker muntorrheten och kan behöva diskuteras med läkare.
Slemhinneförändringar som lichen planus kan blossa upp efter behandling. De kräver diagnostik och ibland topikala steroider. God plackkontroll minskar risken för sekundär infektion och dämpar symtom. Samtalet runt dessa tillstånd är lika viktigt som recepten. Att veta att det finns namn på fenomenen och att de går att hantera gör det lättare att stå ut.
När antibiotika verkligen behövs, och när den stjälper
Infektioner i munnen under pågående eller nyligen avslutad cancerbehandling tas på allvar. Men antibiotika är inte en genväg för allt som gör ont. Vår praxis är att alltid försöka nå en diagnos. Är det en nekrotiserande gingivit? En abscess? En endodontisk infektion? Då ska källan åtgärdas, ibland med dränage och rotbehandling, och antibiotika läggs till när den systemiska risken är hög. Vid låga neutrofiler eller spridda symtom agerar vi snabbt i samråd med onkolog. Det konkreta, att borra upp och släppa ut var, gör ofta mer för smärtan än ännu en kur penicillin.
Kommunikation och timing
Tandvården rör sig sällan ensam när cancer är i bilden. Vi har nytta av enkla, tydliga kontaktvägar till sjukhusets dietister, logopeder, kontaktsjuksköterskor och onkologer. Ett telefonsamtal om blodstatus kan avgöra om en extraktion kan göras i dag eller ska vänta en vecka. Dosplanen från strålbehandlingen kan vara svårtillgänglig, men när vi får den gör den skillnad för implantatplanering och riskbedömning.
Timing påverkar också små saker. Vi bokar gärna längre besök på förmiddagen när orken är bäst. För den som blir torr i munnen nattetid har vi korta återbesök för justeringar av bettskena eller protes tills det sitter. Ett exempel: en patient som strålats mot parotis kom tillbaka var tredje vecka i tre månader för små slipningar av protesens kant. Tio minuter åt gången, men det avgjorde om hon kunde bära den hela dagen eller bara en timme.
Om metallsmak, ilningar och sprickor
Metallsmak kan ha många orsaker. Cytostatika påverkar smaklökar och saliv, vissa antibiotika och järnpreparat förstärker intrycket. Vi föreslår ofta neutral mat, att kyla skeden eller glaset, och att undvika bestick i metall ett tag. Ilningar beror ofta på blottlagd dentin, särskilt när saliven minskar. Desensitiserande tandkräm behöver användas konsekvent i fyra till åtta veckor för full effekt, inte bara ad hoc när det ilar. För några krävs lackning eller mindre fyllningar vid tandhalsen.
Sprickor i emalj och fyllningar är vanligare när tänder blir torra och spröda. Tugga försiktigt på hårda nötter och is, och använd gärna bettskena nattetid om du pressar tänder. Vi justerar skenan för torr slemhinna, med slätare kanter och ibland en tunn film av neutral gel för komfort.
När implantat är möjligt, och när vi väljer bort det
Frågan om implantat efter cancerbehandling är laddad. Många längtar efter fasta tänder, men riskbilden varierar. Efter strålning mot käkbenet tittar vi på stråldos, lokalisation och tidsavstånd. Över cirka 50 till 60 Gy i implantatzonen ökar komplikationerna, men gränserna är inte absoluta. Vävnadskvalitet, rökning, munhygien och comorbiditet spelar in. I Mölndal diskuterar vi gärna sådana fall i team, och om osäkerheten är stor väljer vi lösningar som inte kräver borrer i benet. En väl anpassad protes med god stabilitet kan fungera förvånansvärt bra med rätt stöd.
För patienter som behandlats med antiresorptiva läkemedel som bisfosfonater eller denosumab väger risken för käkbensnekros tungt. Elektiva extraktioner och implantat kräver särskild indikation och dialog med läkare. Om en tand går att rädda med rotbehandling och krona väljer vi ofta den vägen.
Psykologin i munnen
Tandvård efter cancer handlar inte bara om teknik. Många bär med sig trötthet, ångest och ett kortare tålamod. Ljudet av sug och borr väcker minnen från sjukhusrum. Vi försöker sänka tempo, förklara vad som händer, ge tydliga val. Pausknapp, handtecken, musik i öronen. För någon som levt med illamående under behandling kan starka lukter trigga illamåendet, så vi undviker parfymer och starka desinfektionsmedel när det går. Små förutsägbarheter gör besöket hanterbart.
Svea Dentals arbetssätt i Mölndal
I Mölndal har vi på Svea Dental under många år arbetat nära patienter som genomgått onkologisk behandling vid Sahlgrenska och andra kliniker i regionen. Vi börjar ofta med en längre kartläggning, 45 till 60 minuter, där vi går igenom sjukdomshistorik, läkemedel, strålfält om sådant finns, och tidigare tandvård. Vi planerar i etapper, med tydliga, små mål snarare än stora projekt. Det kan vara att få bukt med en inflammerad tandköttsficka först, därefter tre små fyllningar och sist en krona.
Våra hygienister har en central roll, särskilt för patienter med hög kariesrisk. De jobbar med fluorprogram, kostdialog och handfasta hjälpmedel. En detalj som ofta glöms är att mellanrumsborstar behöver rätt storlek. För små borstar polerar bara placket. För stora svider och används inte. Att hitta två storlekar som känns rätt kan vara skillnaden mellan teoretisk och verklig förbättring.
Vi avsätter även akuttider varje vecka för onkologiska patienter, eftersom smärta och sår tenderar att dyka upp utan förvarning. När vi behöver samarbeta med sjukhusets läkare tar vi kontakten direkt, så patienten slipper vara budbärare. Den sortens logistikarbete märks inte i journalen, men det märks i hur smidigt allt flyter.
För den som söker “tandläkare Mölndal” efter en cancerbehandling vill vi att det ska vara tydligt vad vi kan och vad vi inte lovar. Vi lovar inte att allt blir som förr. Vi lovar att arbeta metodiskt, informerat och med respekt för det du gått igenom. Ibland blir lösningen enklare än väntat, ibland tar det längre tid. Vår uppgift är att guida, inte driva på.
Praktiska råd som fungerar i vardagen
Här är en kort checklista som vi ger till många av våra patienter efter avslutad behandling. Den är avskalad för att fungera i en trött vardag:
- Använd högfluortandkräm morgon och kväll, spotta men skölj inte med vatten efteråt. Ha vatten nära till hands och ta små klunkar ofta, särskilt före sänggående och på natten. Välj sockerfria salivstimulerande sugtabletter, gärna med xylitol, flera gånger om dagen om det känns bra. Spara söta eller syrliga drycker till måltiderna och skölj med vatten efteråt. Boka tätare underhållsbesök i början, till exempel var tredje eller var fjärde månad, och glesa ut först när munnen känns stabil.
När är det dags att söka vård direkt?
Vissa tecken ska inte vänta. Feber i kombination med muninfektion under pågående cytostatika är ett akutfall. Svår smärta, snabbt tilltagande svullnad eller svårigheter att gapa kräver bedömning. Sår i munnen som inte läker inom två till tre veckor ska alltid tas på allvar. Vi hjälper till att bedöma, men vid allmänpåverkan kontaktas vården direkt. Att dra i rätt snöre i rätt tid förhindrar komplikationer som annars kan bli stora.
Kostnadsfrågan och tandvårdsstödet
Ekonomin oroar många. I Sverige finns särskilda regelverk för tandvård till personer med vissa sjukdomar och tillstånd. Långvariga biverkningar efter cancerbehandling, som grav muntorrhet eller strålskada i huvud- och halsområdet, kan i vissa fall ge rätt till särskilt tandvårdsstöd via regionen. Det kräver intyg och bedömning. Vi hjälper till att navigera i regelverket, förklara vad som gäller och när, och vilket underlag som behövs från sjukhuset. Målet är att ingen ska avstå nödvändig vård av rädsla för kostnaden.
Fall ur verkligheten, med ändrade detaljer
En 62-årig man, strålbehandlad mot tonsillcancer, kom till oss sex månader efter avslutad behandling. Han hade tappat 12 kilo, åt tre mål om dagen men smått, och drack apelsinjuice i omgångar för att få i sig energi. Han klagade över ilningar och sår. Vi justerade intagen, föreslog juice till måltid i stället för utspritt, bytte till mjölkbaserade smoothies med mindre syra, och satte in fluorskenor fem kvällar i veckan. Efter tre månader hade inneliggande kariesskador stannat upp, ilningarna minskat och vikten vänt. Två små fyllningar räckte. Det låter okomplicerat i efterhand, men krävde många små steg.
En annan patient, 45 år, på långtidsbehandling med denosumab för skelettpåverkan, ville ha implantat efter en frakturerad molar. Vi gick igenom riskerna, tog dialog med hennes läkare och valde bort implantat i det området. I stället fick hon en minimal bro, planerad med hög precision för att bevara tuggfunktionen utan kirurgi. Tre år senare är vävnaderna stabila och hon tuggar utan problem. Ibland är det modigare att avstå.
Hur du förbereder nästa besök
Inför ett första eller återkommande besök hos oss på Svea Dental kan det hjälpa att ta med en lista över läkemedel, kontaktuppgifter till din onkolog eller kontaktsjuksköterska och, om möjligt, uppgifter om stråldos och fält. Skriv gärna ned vad som stör mest i vardagen. Är det torrheten nattetid, ilningar vid kyla, sår som återkommer? Den tydligheten gör att vi kan fokusera på rätt sak först. Tillsammans sätter vi ett tidsspann för nästa steg, så att planen känns bärbar.
Varför en lokal partner spelar roll
Att ha en tandläkare i Mölndal som känner till vårdvägarna i regionen och som du kan nå utan krångel spar tid och energi. På Svea Dental lägger vi mycket kraft på att vården ska vara praktisk. När munnen är skör och energin låg behöver man inte fler hinder. Det handlar om att få en tid när det krävs, att möta samma team som minns vem du är och att veta att någon tar ansvar för helheten.
Cancerbehandlingens biverkningar i munnen är inte en parentes. De påverkar mat, sömn, socialt liv och självkänsla. Med rätt stöd går det att återta mark bit för bit. När vi ser en patient som slutar bära vattenflaskan som livlina, som skrattar utan att magen knyter sig för ilningar, vet vi att tandvården har gjort sitt jobb. Det är där vi vill vara, och det är därför Svea Dental i Mölndal finns för dig som behöver oss efter cancerbehandling.
Hagåkersgatan 2, 431 41 Mölndal Telefon: 031-16 60 10 Mail: [email protected]